Vad är pronatalism?
Begreppet pronatalism är ett anglosaxiskt begrepp som beskriver en uppmanande attityd till barnalstrande. Befolkningspolitiken i ett land underlättar eller försvårar för människor gällande beslut rörande den egna fertiliteten (Peterson, Lund Universitet 2010:18).
Pronatalism är det sociokulturella förtrycket på samhället, främst på kvinnor att föda (fler) barn för att öka befolkningen. Beslutet att föda barn eller inte är det viktigast man kan fatta i sitt liv. Att förhindra abort och tvinga kvinnor att föda ett barn som de inte vill ha är den mest förfärliga formen av pronatalism.
Enligt Merriam-Webster-ordboken härstammar termen, eftersom den hänför sig till själva tron, från 1971 och kommer från franskan: nataliste, bildad från franskan: natalité, födelsetal.
Enligt https://sv.wikipedia.org/wiki/Natalism : Natalism främjar barnafödande och föräldraskap som önskvärt av sociala skäl och för att säkerställa mänsklighetens kontinuitet. Natalism i offentlig politik syftar vanligtvis till att skapa ekonomiska och sociala incitament för befolkningar att reproducera sig, såsom att tillhandahålla skattelättnader som belönar att skaffa och stödja barn. De som följer striktare tolkningar av natalism kan också försöka begränsa tillgången till abort och preventivmedel .
De högerorienterade förespråkarna för pronatalism hävdar att fallande födelsetal kan leda till ekonomisk stagnation, minskad innovation och en ohållbar börda på sociala system på grund av en åldrande befolkning. De påstår att utan en betydande ökning av födelsetalen skulle civilisationernas hållbarhet kunna vara i fara; Elon Musk har kallat det en ”mycket större risk” än den globala uppvärmningen. Han har själv (minst) 11 barn med olika mödrar.
Genom att bestrida pronatalism kan man bidraga till att minska överbefolkningen.
Hur yttrar sig pronatalism?
20250701 Utredning av den svenska regeringen om barnafödande
Regeringen har tillsatt en utredning för att förstå och vända det minskade barnafödandet i Sverige.
Bakgrunden är att födelsetalen har sjunkit till historiskt låga nivåer – endast 1,43 barn per kvinna år 2024, vilket är den lägsta siffran sedan mätningarna började 1751.
Syftet med utredningen:
- Analysera varför allt färre väljer att skaffa barn
- Identifiera hinder som boendesituation, psykisk hälsa, jämställdhet och livsbalans
- Undersöka hur ekonomiska incitament och reformer i andra länder påverkat nativiteten
- Föreslå åtgärder för ett mer barn- och familjevänligt samhälle2
Utredare: Åsa Hansson, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet, leder arbetet. Hon får stöd av en arbetsgrupp på Socialdepartementet och en bred referensgrupp med experter inom demografi, ekonomi, psykologi och kultur.
Regeringen är särskilt oroad över att varje ny generation riskerar bli 30 % mindre än den föregående, vilket kan få stora konsekvenser för arbetskraft, skatteintäkter och välfärd.
– Det här handlar om Sveriges befolkningsutveckling och därmed om samhällets fortbestånd – om barn, föräldraskap och om själva livet. Med den här utredningen vill vi skapa ökad kunskap och stärka förutsättningarna för ett barn- och familjevänligt samhälle, säger socialminister Jakob Forssmed.
Regeringskansliet utser Åsa Hansson, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet, till utredare med uppdrag att föreslå åtgärder för en hållbar befolkningsutveckling och ett mer familjevänligt samhälle. Till sin hjälp kommer hon ha en arbetsgrupp lokaliserad på Socialdepartementet för att bistå henne i arbetet. En referensgrupp kommer knytas till utredningsarbetet. Denna grupp består av:
- Anna Björklund, krönikör och författare
- Maria Pleiborn, demograf och bostadsmarknadsexpert
- Eskil Wadensjö, nationalekonom och professor emeritus i arbetsmarknadspolitik vid Stockholms universitet
- Erik Carlsson, fil.dr i demografi, forskare vid Stockholms universitet
- Micael Dahlén, professor i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm där han leder Center for Wellbeing, Welfare and Happiness
- Maria Stanfors, professor, Ekonomisk-historiska institutionen vid Lunds universitet
- Per Rosencrantz, opinionsanalytiker och kommunikationsrådgivare
- Ulla Waldenström, barnmorska, beteendevetare och professor emerita i reproduktiv hälsa vid Karolinska institutet
Sedan gruppen presenterades vid en pressträff på förmiddagen den 1 juli har två ytterligare namn tillkommit: - Nina Björk, fil.dr. i litteraturvetenskap, frilansjournalist och författare
- John Sjögren, författare och kulturskribent
Bakgrunden till att utredningen tillsätts är att antalet födda barn per kvinna i Sverige har sjunkit till 1,43 år 2024, den lägsta nivån sedan mätningarna började år 1751. En sådan utveckling leder på sikt till en krympande befolkning och stora utmaningar för välfärden och ekonomin.
Utredaren ska analysera demografiska trender och identifiera faktorer som påverkar nativiteten, såsom boendesituation, psykisk hälsa, digitalisering, jämställdhet, utbildningsnivåer och synen på föräldraskap. Den ska också undersöka hur ekonomiska incitament och reformer i andra länder kan bidra till att öka barnafödandet i Sverige.
Ett särskilt fokus ligger på att utvärdera hur dagens system påverkar möjligheten att kombinera familjeliv med arbete och studier, samt hur det obetalda hemarbetet fördelas mellan kvinnor och män. Utredningen ska även analysera hur en hållbar befolkningsutveckling påverkar realekonomin på kort och lång sikt.
Utredaren ska samverka med myndigheter, forskningsinstitutioner och andra relevanta aktörer, och resultaten kommer att presenteras i en skriftserie som även ska bidra till folkbildning och samhällsdebatt.
Presskontakt Simon Hoff
Pressekreterare hos socialminister Jakob Forssmed
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-127 76 97
e-post till Simon Hoff
Nätverket Population Matters Sweden 